Konsten att skrämma skiten ur någon!

Säg aldrig ”Tja ba!” bakom ryggen på en pappa som dammsuger eller vicka på tårna i en säng precis när katten hoppar upp. Båda handlingarna slutar med att man håller på att skrämma skiten ur dem.

I fredags var jag ute hos pappa en vända. Min bil har fortfarande problem med bromsen och Meg hade hittat en annan mekaniker som skulle titta på det. Efter att jag och meg hade varit och hämtat bilen igen så kör jag upp vid huset. Inne i deras sovrum håller pappa på att dammsuga. han tittar ut genom fönstret och jag tror då att han sett oss. Dumt, man ska aldrig ta något för givet eller tro så mycket. I alla fall, jag går in i huset och går in til honom i sovrummet och säger just; ”Tja ba!” Han gör en sällan skådad piruett och skickar iväg dammsugaren genom halva rummet. Sedan fick han sätta sig ner i en kvart för att lugna ner sig.

Det hade ju varit snyggt om jag hade tagit livet av honom, så här innan ju och allt, men han lever – för tillfället.

Vad det gälelr katten så skulle Säpo hoppa upp i sängen hos mig i morse, precis som han tar skuttet vickar jag till på tårna och katten som precis landar i sängen blis så satans rädd att han tar ännu ett jämfotahopp och trillar baklänges ner från sängen. Det går bra nu! Någon som behöver hjälp att skrämma någon? Jag ställer upp för en billig peng!

Det kan behövas nu när FK bråkar med läkaren. De är inte alls överens och nu hotar min handläggare på FK med att inte betala ut några pengar, i alla fall inte innan jul. Men vi är ju vana att leva på luft och vatten så det ordnar sig nog i år också. 😫

Någon undrade hur det går med boken, jo tack som frågar. Det går väl frammåt, om än väldigt långsamt. Jag har skrivit om hela början, flyttar på kapittel o.s.v. det som origianal var kapitel ett kommer mest troligen inte dyka upp förrän någonstans mellan kapitel tio och femton. Det är både svårare och roligare att försöka få ihop det än vad jag först trodde. Eller nej, jag visste det skulle bli knepigt, men inte riktigt så knepigt. Redan sju kapitel in i det hela oroar jag mig också för att jag inte ska kunna knyta ihop allt. Kapitlen är rätt korta, de ligger mellan 1600 och 3000 ord per styck. Men det är mest för att det ska komma ut kapitel lite mer frekvent än en gång om året. Ni hittar den alltså på wattpad. Några av er har redan hittat den trots att jag är anonym och inte gått ut med varken bokens eller mitt namn där. Duktigt gjort!

Om någon mer är intresserad så får ni höjta, annars kommer jag tala om det när den är färdig. Runt 2032 ungefär.

Ha nu en glad tredje advent! 🕯🕯🕯

Nu är det snart jul!

Varit en sväng hos läkaren idag. En hel jäkla vetenskap. Ja inte att gå till läkaren men att få läkare och FK att samarbeta. Slänger man sedan in AF i ekvationen också är det ju som bäddat för kaos. Behöver jag säga att min läkare är lite på krigsstigen just nu?

Jag blir fullkomligt tokig. Tre instanser som alla har olika regler och som sedan saka samarbeta. Det kan inte bli annat än soppa av alltihopa.

Jag hann inte mer än hem från läkaren så ringde FK upp mig och berättade att de fått in mitt läkarintyg och tyckte att jag skulle förklara mig varför läkaren skrivit så eftesom vi på det mötet vi haft med AF kommit fram till andra saker. Andra saker som de typ ”tvingade mig till”.

Jag bröt ihop var på tanten på FK blir förbannad på mig. Jag ringer i panik till VC för att försöka få en telefontid till läkaren, men hon är givetvis fullbokad så jag ber dem lämna ett meddelande. Efter ett par minuter ringer VC upp igen och talar om att min läkare fått meddelandet och att hon blivit arg och skulle jaga FK i frångan. Ca 20 minuter senare ringer min underbara läkare upp mig igen och berättar att hon nu pratat med FK och skrivit ett nytt läkarintyg och att hon nu hoppas att allt blivit rätt och att så som FK gjorde får de inte göra.

Nu ska vi bara se om AF också accepterar det hela. Jävla soppa så här innan jul!
Sedan kommer det till det stora problemet också att mina perioder jag skickar in till AF går från den 21:e till den 20:e och skickar jag in intyget den 20:e får jag inga pengar förrän nästa år. Skjut mig långsamt med en slö sked alltså!

Nu ska jag försöka släppa det för den här vecka i alla fall och försöka koncentrera mig på MIG!

Snart är det för övrigt tredje advent ocks och för första gången på ca hundra år så har jag ännu inte bakat varken lussekatter eller julgodis. Men en hel del pepparkakor och skumtomtar har vi ändå hunnit få i oss. Tack vare snälla Madde som fixade adventsfika till oss. Hon är verkligen min allra bästa ängel! 👼

Så vad händer här då?

Tja, det gamla vanliga, typ!

Förra helgen ade L innebandymatch både på lördagen och söndagen och kan ni gissa? De vann båda. Så fantastiskt. Helt otroligt att se lyckan hos grabbara nu när de spelar i rätt serie och äntligen får lite vinster. Det är min själv inte lätt att återhämta sig efter att ha kört en hel säsong i fel serie och förlorat precis alla matcher.

Annars har det varit rätt lugnt, om man bortser från den här veckan. I måndags var det någon smart människa som ”råkade” tända eld på L’s skola så den fick utrymmas och en hel korridor med tillhörande klassrum och arbetsrum för lärare. På tisdagen var skolan öppen som vanligt men det luktade fortfarande så mycket brand att många elever skickades hem tidigare. På tisdagen hade de även en razzia på skolan där polisen sökte efter vapen, pengar och droger. Detta fick vi reda på idag eftger att skolan igår fick motta ett hot om en skolskjutning i går.

Rektorn gick ut med informationen att de hittat ett skrivet meddelande om detta och att de tagit det på största allvar. Polis blev inkallad och utredning pågår. Dock valde de att ha skolan öppen som vanligt idag men endast en ingång skulle vara öppen och vid den skulle väktare stå och visitera alla som ville gå in i skolan. De kollade väskor och kläder. Trots detta valde 160 av totalt 430 elever att stanna hemma idag. Däribland L. Jag kände att jag inte fått tillräckligt med information för att skicka iväg honom idag. Nu har mer information kommit och på måndag får han gå tillbaka till skolan även om det känns olustigt.

Skolan kommer att genomsökas igen och väktare kommer vara på plats hela nästa vecka också, minst, mest troligt enda fram till jullovet. Sedan kommer de att ordna system med passerkort och grejer för eleverna att ta sig in och ut.

Allt detta känns bara så onödigt, pengarna borde få gå till viktigare saker än, brandkår, poliser, väktare m.m. bara för att några beter sig så här. Tröttsamt! Men bra att de tar det på allvar i alla fall.

Nu till något roligare. Vad gillar ni årets julkalender? Nu har vi missat två avsnitt på raken men än så länge så tycker vi att den är helt ok. Lite gullig på något vis. T tycker ju dock att det är lite trist att alla julkalendrar alltid slutar lyckligt. Hon sa att det hade varit mer knorr på det hela om det någon gång inte löser sig. Jag kan förstå hur hon tänker, men samtiidigt, det ska ju vara mysigt och det ska sluta lyckligt. Kan ni tänka er alla kränkta föräldrar om en julkalender inte har ett lyckligt slut. Det ramaskriet!

 

 

Black Friday!

Det här med Black Friday!
När man som jag är totalt pank under hela året så vill man ju ändå se om man kan handla något i julklapp när det blir lite rabatt. Tji fick jag! De flesta sidor jag varit inne på är så överbelastade att det tar för lång tid att ladda sidorna att det blir time out eller tekniskt fel.
Det är bara att inse att i eftermiddag när det antagligen lugnat ner sig lite så lär det nog inte finnas något kvar av det jag hade tänkt kika på. Häpp!

Så, vad gör ni andra idag? Jagar ni bra priser? Eller ni skiter i det? Jag kan tycka att Black Friday är både bra och dåligt. Det blir konsumtionshets till stora delar. Folk handlar bara för att handla och inte för att de behöver det de köper. Det är ju i och för sig upp till var och en men det känns lite överkurs ibland.

I vissa grupper jag är med i på FB går alla all in och många visar sina fynd som de köpt, endast bara för att det var billigt, men de har egentligen ingen användning för det. Känns inte det lite bakvänt?

Hur går det annars med julklappsinköpen? Sådär, måste jag erkänna. Jag som brukar vara färdig vid den här tiden har ännu inte köpt en enda klapp. Kan vi skjuta upp julen lite? Det hade underlättat enormt för mig känner jag. Det är tur att vi i år ska fira julen hemma hos pappa, annars hade jag nog tyckt att det hade blivit en tråkig jul i år. Skönt att man inte sitter själv i alla fall. Det betyder absolut mest.

Nu ska jag ta tag i den här fredagen och käka lite innan det är dags att dra iväg till jobbet. Helst skulle jag vilja krypa ner under täcket och bara stanna där. Hämtade T på jobbet kl 01.00 i natt och sedan skulle jag upp igen klockan 06.00. I natt blir det samma visa att hämta T. Tur att hon snart ska börja jobba andra tider. Då kan hon ta sig fram och tillbaka själv. Halleluja!

Varför är jag så omotiverad? Till allt!

Jag kan fortfarande tycka att det är jättekonstigt att mina föräldrar bor så nära. Jag har inte vant mig vid tanken riktigt. Från att inte träffats mer än ett par gånger om året har vi nu trffats i stort sett en gång i veckan. Jättemärkligt, och underbart!

Att kunna få hjälp och att kunna hjälpa. Vi har passat Molly två gånger bara under veckan som varit. Vi har varit hos dem och ätit middag, de har varit här och hjälpt mig med vinterdäcken. Vi har jhjälpts åt med att köra saker till tippen. (Alla undrar nog vad jag gör på tippen hela tiden, det verkar vara det enda jag gör).

En som inte är riktigt nöjd med flytten hit är Pedro. Eller ja, han trivs men han är lite sur för att han inte kan följa med på promenaderna längre. Innan gick han alltid med när de var ute med hund/hundar och nu får han inte det på grund av för hårt trafikerade vägar. Så nu har han blivit ”innekatt” i ren protest. Han sitter mest i dörrhålet och blänger på alla. Väldigt kränkt!

I helgen har jag även haft syrran här. Det var inte igår direkt. Hon mönstrade i Malmö i torsdags så jag var och hämtade henne i där efteråt och sedan var hon kvar här till i söndags då jag skjutsade henne till Häsleholm för vidare färd hem.

Jag har även roat mig grundligt med att fixa stoppet i avloppet i köket. Det har runnit ner lite dåligt en tid och jag tänkte att något bara fastnat, för det är ju inte hysteriskt länge sedan de var här och spolade, men nope. Det visade sig att alla rören var totalt igensatta. Det stora röret kunde jag knappt se igenom när jag höll upp det. Men nu är det också åtgärdat och det är fritt fall igen. Känns skönt

Så vad har hänt mer då? Jag har faktiskt börjat lägga ut lite av min ”bok” på Wattpad. Det går långsamt och jag gör inte reklam för den. Ingen vet att den är min, jaghar ”anonymt” konto och inte speciellt många har hittat eller läst. Högt räknat 10 personer. Men jag stressar inte. Den får liksom ta den tid den tar. Anledningen att jag lägger den där fast den inte är färdig är för att jag ska få fingrarna ur och faktiskt göra den färdig.Jag har känt mig en aning omotiverad om man säger så.

Hela jag är för övrigt ganska omotiverad. Till det mesta!

 

Helt normalt!

Det är fasiken ingen i den här familjen som är normal.

Katten klättrar på dörrarna för att kunna kolla in i ugnen. Ena ungen åker till affären iklädd endast morgonrock och foppatofflor. Andra ungen tinar upp pepparkaksdegen från förra året och käkar som lördagsgodis.

Jag undrar lite hur normala familjer har det? Det enda ”normala” vi pysslat med i helgen är att vi varit en vända på tippen (sällan!) och fått på vinterstrumporna på bilen. I övrigt har det varit väldigt lugnt.

Ännu ett helt ointressant inlägg. Jag har verkligen tappat stinget! Jag pensionerar mig från det här.

Jag har legat helt däckad hela veckan. Alltså seriöst, jag har inte mått så kass på länge. Feber, ont i halsen, huvudvärk och känt mig allmänt ynklig. Är det det som kallas ”man cold”?

Nu börjar jag i alla fall orka vara uppe, vilket är tur för i morgon åker jag och pappa till Småland för att ta med oss ett flyttlass till samt hämta hem min bil igen som varit på skönheltssalong. Nu får fasike inget mer gå sönder på henne. Jag behöver henne för att få allt att gå runt.

Det är märkligt det där, man kan låta bilen stå still i flera dagar men när man inte har den, då inser man hur låst man blir.

Ute hos pappa och Meg går det framåt, om än väldigt långsamt. Drömkåken är verkligen Drömkåken så allt tar oerhört lång tid. Häromdagen lyckades i alla fall pappa och Roffe få in badkaret i poolhuset. Förstår inte att de orkade. Det där karet väger ju ton alltså och nej, det är inte som jag hittar på, det sä sjukt tungt. De fick plocka ut fönstret för att få in det men lite extra jobb har man ju aldrig dött av 😂

Så nu när badkaret står i det hus det ska stå i så får vi in även nästa flyttlass i garaget. Weehoo!

Lov har det ju varit också och det vet jag inte om jag ser som en fördel eller nackdel när jag varit sjuk. Fördelen är ju att man inte behövt gå upp på morgonen för att få iväg barnen till skolan. Nackdelen är att de haft massor med kompisar här. Det är i.o.f.s mysigt men när man helst bara vill dra täcket över huvudet och döööööö. Då är det inte lika mysigt.

Gårdagen slutade i alla fall med en rolig överraskning. I posten låg ett paket skickat ända från Kanada. Weehoo! Tack Lee för den signerade boken. Du vet verkligen hur man muntrar upp.

Glad helg på er!

I min playlist v.43 – WHIMY!

Cameron Dallas – Why Haven’t I Met You?
Utgiven: 2018
Varför: Släpptes idag. Jag visste inte om jag skulle gilla den eller inte. Det är egentligen inte den typ av musik jag lysnar mest på men den fungerar sjukt bra i min lista för lugna låtar. Great job Cameron! Den blev sjukt bra.

Har du några husdjur!

Den där när man får frågan om hur många husdjur man har och man råkar svara: ”Två katter, ett gäng dammråttor, silverfiskar i tvättstugan och en död hamster i frysen”.

Japp, där ligger han fortfarande och har gjort sedan i december. Vi glömmer ju att begrava honom hela tiden. Kanske börjar bli dags för det nu?

R.I.P. Seth Rydell!