Det går så det ryker! Tiden alltså, så här kommer en liten update.

Först och främst ska jag börja med att klaga. Jag gillar inte det nya verktyget för att skriva blogginläggen. Allting är mycket svårare att hitta och ligger på onaturliga ställen. Sådan ogillar jag skarpt.

Jag kan inte heller flytta bilderna som jag vill, innan kunde jag bara dra i bilden för att flytta den dit där den ska ligga, nu måste jag ta bort den och börja om från början för att få det som jag vill om den hamnar fel. Dessutom försvinner markeringarna jag gör i texten i det visuella läget när jag går in i kodredigeringsläget. Innan låg markeringen kvar så man direkt såg var man höll på någonstans. Nu måste jag sitta och läsa texten för att hitta rätt plats. Jag trodde det skulle förbättras, inte försämras.

Nåja, jag är väl lite gnällig som vanligt, ni får stå ut.

Som vanligt går tiden alldeles för fort och jag hänger inte med. Jag sover ganska mycket igen och är inte riktigt på banan men det är bara att bita ihop. Arbetsträningen går väl iofs bra, men jag är så satans trött. Skulle kunna sova dygn i sträck och jag kan inte rikgit finna energi att göra andra saker. Men det är ju som det är, det vänder väl någon gån hoppas jag.

Vi har hunnit med ett dop bland annat. Lokes. Han valde att ha det hemma och det gick på typ 30 minuter, sedan vade det ”ur vörlden”. Han döptes i samma skål som jag döptes i. Så jag antar att den skålen nu få gå i arv till honom sedan. Kanske får han barn som ska döpas hemma, ingen vet.

 

Tre dagar senare passade samma grabb på att fylla år. 15 år. Seriöst? Hur är det ens möjligt att mitt yngsta barn nu är 15 år? Jag har åldersnoja delux över det här. Vart är mina små barn? Mina gullungar som ska bo hemma för all framtid?

 

 

Den 11 april var jag och ungarna och såg den nya remaken av Jurtjyrkågården på bio. Helt okej, men ingen wow-upplevelse direkt, de hade kunnat få till det betydligt bättre. L som inte sett originalet gillade den men tycke att den var lite mesig. Han hade förväntat sig något mer läskigt och jag håller med. De har inte alls fått till den där känslan som första filmen har. Mystiken, den kusliga känslan och allt det som Stephen King annars förmedlar lös med sin frånvaro. Synd, med tanke på hur bra de lyckades med IT, som vi för övreigt längtar efter att se del två va i höst.

Redan den 13 april var jag och O på bio igen, gratisbio är alltid trevligt, och såg filmen ”After”. En film som är baserat av en, från början, fanfic novell på Wattpad. Serien gavs sedan ut i bokform och nu har alltså en film på första boken släppts.
Jag har skrivit om böckerna innan och jag säger det igen. Jag hatar karaktärerna. Ja, det kanske låter helt fånigt att jag då går och ser filmen, men jag ville se vinkligen. Jag har följt hela projektet med filmen via Annas Instagram och Twitter så jag visste att karaktärerna skulle tonas ner och att allt skulle vara mycket softare i filmen, så jag hade inga förväntningar på filmen. Jag gick in med öppet sinne.

I böckerna är båda karaktärerna och även många runt omkring dem riktigt sviniga mot varandra och det är nästan helt bortplockat från filmen. Lite synd, för nu är det vinklat som vilken kärleksstory som helst, vilket det definitivt inte är i boken. Där är deras förhållande verkligen ingen dans på rosor, det lurar varandra, de går bakom ryggen på varandra, de gör varandra illa med flit för att den andre ska bli ledsen osv. Inget förhållande man egentligen önskar sin värda fiende. De borde helt enkelt bara hållit sig så långt från varandra de bara kunnat, men så är det ju inte i böckernas värld. I alla fall …

Filmen blev, som film betraktat, helt okej och trots att jag egentligen hatar allt med den så hoppas jag på en fortsättning. Det finns ju som sagt fyra böcker till som de behöver göra film på för att göra storyn komplett.

14 publicerade kapitel

Ja, eftersom det är fler som frågat efter min sida på Wattpad, så kommer jag väl kliva ur min bekvämlighetszon nu och ge er adressen.

Tänk på att det är många år sedan storyn uppkom i sin ursprungsform. 1993 var året för att vara exakt. Tror jag gick sista terminen i nian och vi fick en skoluppgift. För att vara mindre exakt så jag det ha varit 1992 också och att det var första terminen. 

Det jag kan säga i alla fall var att jag gick i nian och vi fick en uppgift i svenskan. Det fanns olika uppgifter att välja mellan men jag valde att skriva en prolog.
Det behövde inte utföras i skolan utan det var en inlämningsuppgift.

Jag gick hem och satte mig och funderade, och funderade, och funderade. Det tog mig många timmar att skriva den. Inte för att den är lång, utanför att jag inte visste hur den skulle vinklas.

Uppgiften lämnades in och jag fick ett helt okej betyg som gjorde att jag tänkte: ”Hum! Kanske ska jag skriva hela berättelsen?” Det var ju ändå så att jag fått fram en helt story i huvudet trots att bara prologen skulle skrivas.

Sagt och gjort, jag fortsatte att skriva. Det blev många kapitel men jag blev ändå inte klar. Jag tappade intresset lite när jag började gymnasiet.

De första kapitlen är skrivna för hand, mest för att jag gillade att skriva för hand. Men ju mer jag skrev så blev det ohållbart och jag började skriva på datorn istället.

Vart efter åren gått och jag bytt dator, efter dator så har ändå den här filen följt med mig. För ca ett år sedan gick min nuvarande laptop sönder, tangentbordet la av, och jag gick igenom vad som fanns på datorn innan jag lämnade in den på lagning.

Jag hittade den här filen och började läsa. Där och då insåg jag att jag nog ändå skulle vilja få färdigt berättelsen. Tyvärr är min fantasi inte riktigt lika bra idag som den var i tonåren men jag gör nu i alla fall ett försök. Mest för att döttrarna vill läsa färdigt.

Många av de kapitel som hittills finns är inte i kronologisk ordning och det fattas mycket. Storyn är också oerhört off-date och jag har därför valt att uppdatera den till nutid.

Med det menar jag att jag ändrar personernas sätt att prata till varandra. Jag uppdaterar tekniken, idag har vi ju mobiler, på ett helt annat sätt än vi haft innan. Vi lyssnar också på annan musik och det är andra program som visas på tv.

Däremot är allt annat precis som det var när jag började skriva. Jag har bara ändrat på det som måste ändras på. Storyn är ett sliskigt ”High school-drama” av värsta klass, men det var ju så jag tänkte då. Jag hoppas att de kapitel jag nu måste peta in kommer ha ungefär samma stuk som de som redan är skrivna. Jag vill ju inte att det ska skilja för mycket mellan dem, stilmässigt.

Återigen sitter jag alltså med denna story och försöker uppdatera, lägga till och få färdigt. Jag har sagt att jag inte ska länka den innan den är färdig, men jag har ändrat mig. Det kommer antagligen ta alldeles för lång tid att få den färdigt och ni orkar inte vänta så länge. Jag väljer därför att släppa länken till den redan nu.

Jag lägger ut kapitel vart efter jag får dem färdiga, alltså väldigt sporadiskt då jag inte har så mycket tid för att sitta med det.

Så, mot bättre vetande lägger jag nu ut länken så ni kan följa mig.

Jag är fullt medveten om att texten innehåller fel. Det kan vara upprepningar, stavfel, meningsuppbyggnadsfel, gramatikfel och en massa annat, men ni får ha överseende med det. Det är något jag får ta tag i en annan dag. Mest troligt den dag hela storyn ligger där. Då kan jag gå igenom allt sådant och rätta till.

Välkomna att läsa; ”I knew you were trouble” på Wattpad.

Förbenade FK!

Den här månaden har det strulat med FK, igen. Det är ju så att man blir gråhårig på kuppen. Ja, jag börjar bli gråhårig på riktigt och detta skyller jag självklart enbart på FK.

I alla fall. Denna månad har de dragit 2300 kr mer i skatt än de normalt gjort. De betalade inte heller ut körersättningen. Mejlade handläggaren om detta som försvarade sig med att hon ”glömt” körersättningen men hon svarade inte på frågan om varför så mycket skatt är dragen.

Jag mejlade tillbaka igen och ställde frågan en gång till. Då får jag till svar att det är JAG som valt att de ska dra så mycket skatt och vill jag ändra på det så måste jag skicka in en blankett, precis som när jag valde att de ska dra den skattesatsen, om att jag inte vill att det ska dras så mycket skatt.

URSÄKTA?

För det första. Jag har ALDRIG skickat in någon blankett om att de ska dra den extra skatten på min ersättning. Jag har begärt att de ska dra mer skatt på mitt VÅRDBIDRAG och det är ÖVER ett år sedan jag begärde det. Det gäller ENDAST på vårdbidraget och det har ju fungerat utmärkt hittills. Så vad är problemet?

För det andra. Jag RINGDE min handläggare om vårdbidraget om att dra extra skatt på detta. Ingen blankett har någonsin behövts innan.

Får man spy lite på FK?

Nu vägrar liksom handläggaren ens att svara på mina mejl. Så nu ska jag skriva ut en blankett med fullmakt åt pappas fru, så får hon prata med dem. Jag orkar fasiken inte längre. Man kämpar ju i motvind ta mig fan hela tiden. Ovanpå det så har torktumlaren gått och dött. R.I.P.

Det sägs att det blir lättare så fort man kommer över kullen, men hur hög är kullen? Det är det som är den stora frågan.

Mvh Lika kränkt som katten.

 

Det är dags att deklarera gott folk!

Från och med i morgon börjar Skatteverket skicka ut deklarationerna till de som har anslutit sig till digital brevlåda.

Förra året åkte jag på nästan 3000 kr restskatt så jag ändrade mitt skatteavdrag till detta år. Nu hoppas jag bara att jag tänkt rätt och att de drar tillräckligt mycket nu. Vill verkligen inte ha restskatt igen.

Håll tummarna är ni snälla.
Hur ser det ut för er? Gillar ni att deklarera eller är det ångest varje år? Förra året var första gången någonsinn jag fått restskatt så det kändes sådär men i övrigt gillar jag att deklarera. Jag är nog lite knäpp helt enkelt.

Maxi i Hyllinge!

Maxi i Hyllinge måste nog vara den butik i Sverige som har flest antal anställda som inte är det minsta intresserade av att hjälpa sina kunder.

Till förra Julen (2017 alltså) köpte vi en TV på Maxi. Efter ca ett halvår fick vi problem med att den bläddrade igenom kanaler och funktioner helt på egen hand. Vi lämnade då inte den och de lagade. Nu har samma fel återkommit och de vill inte ens ta in den – För att garantin gått ut. Alltså ursäkta, men de måste väl kunna laga skiten ändå?

De skyller på fjärrkontrollen bara. Ja, jag skiter ju i om det är sladden, fjärrkontrollen, grannen, Nisse på Manpower eller Kungen som är orsaken. Ta in skiten och laga! Hur svårt kan det vara?
Tydligen jättesvårt. I alla fall, de vill inte ta in den för de tror att det är fjärrkontrollen som är sönder. Så de tycker jag ska köpa en ny fjärrkontroll.

Fine, det kan jag väl göra tyckte jag.
Men säljer de några extra fjärrkontroller? Nope!
Kan de beställa fjärrkontroller? Nope!
Påstår de att de som tillverkat skiten har egen hemsida? Japp!
Går sagda hemsida att hitta? Nope!
Är jag irriterad? Japp!

Förra gången lagades den i alla fall av Net on Net, så jag åkte ut och pratade med dem på Net on Net.
Väldigt hjälpsamma och tillmötesgående. De sålde själva detta märke fram till för ett par månader sedan men har nu tyvärr slutat med det. Vilket resulterat i att de inte heller kan ta hem några reservdelar. Great!

Men så kom killen på att de även säljer ett annat märke som tillverkas på samma ställe och att deras fjärrkontroller skulle kunna fungera. Han var gullig och gav mig en sådan gratis för att testa.

Jag körde hem och testade. Fungerarde det? Nope! Självklart inte.
Har jag nu lustläst halva internet efter en fjärrkontroll? Japp!

Hittade till slut en på någon suspekt sida på andra sidan jordklotet som sålde originalkontroller till min TV. Beställde en och upptäckte precis när jag tryckt på ”betala” att kontrollen inte har alla knappar som jag har på min trots att det står att det är till just min tv.

In i ggen på hemsidan och inser att de har två olika till samma tv att välja mellan. Eftersom jag inte kunde avbryta min beställning så fick jag beställa en fjärrkontroll till. Jippi!

Nu har jag alltså lagt 495 kr på två fjärrkontroller, var av den ena är fel. Nu hoppas jag verkligen att det är fjärrkontrollen, som de påstår är felet. För annars får jag börja om på ruta ett, med att lämna in TV:n ännu en gång.

För de ska fan ta emot den, vare sig de vill eller inte. Jag måste ju kunna få laga skiten trots att garantin gått ut? Eller?

Jag blir bara så trött. Kan inte saker bara hålla? Coh varför drabbas jag ALLTID av måndagsexemplar?

Det är också kul att Net on Net lade ner mer tid och var trevligare i sitt bemötande när de försökte hjälpa mig än Maxi, som sålt manicken var.

Nu hoppas jag att kontrollen dimper ner i brevlådan snart också, börjar bli lite trist att inte kunna använda tv:n. Vi har varit utan seda i fredags. Kan det möjligen vara så att den gick och självdog för att vi hotat med att se mellon? Jag vet inte!

 

 

internet är den mest förvirrade platsen på jorden! Om internet är en plats.

Jag kommer nog aldrig förstå mig på det här med internet och sociala medier egentligen.

Vad är det egentligen som gör att totala främlingar börjar fälja varandra på diverse sidor och appar? Varför öppnar vi upp oss för någon vi inte känner? Vad är det som gör att en viss bild får så otroligt många likes av en viss person medan andra, nästan exakt likadana bilder, inte får någon likes alls?

Det är väldirg spännande och hjärntvistande.

Jag började fundera lite på det här för någon vecka sedan då jag lade upp en bild på mina barrande grankvistar. Bildfan fick alltså strax över 2400 likes.Why?

Så jäkla rolig var den inte. Eller? Någon dag senare dyker bilden upp på Dr. Status. Okej? Ännu mer förvirrande, som sagt så jävla rolig var den inte. Seriöst, det är en grankvist som barrar.

Det kan ju möjligen ha något att göra med att jag skrev dit konversationen mellan mig och sonen också, men inte ens med det i tanken borde den uppbringa så många likes. För ja, i min värd är det ca 2400 likes för mycket om man jämför med antalet likes jag normalt får. Och det här med Dr. Status? Hur tänkte de där? På Dr. Status hamnar roliga statusar. Min är inte ens i närheten av rolig.

För att göra veckan ännu mer förvirrande så fick jag notifiering om att Manfred (Ni vet youtubern?) började följa mig på twitter. Jag tror ärligt inte att jag gjort en enda tweet de senaste tre åren. Så ni kan ju fårstå min förvirring.

Att ovanpå det få ett DM på just twitter av ingen mindere än författaren Anders Jacobsson. (En av författarna av Bert och Sune). Givetvis svarade jag ju på en gående gång, det var för spännande att låta bli.

För att kunna få Dm på twitter behöver man tydligen fälja varandra har jag förstått. Så jag kollade mina följare (hela 14 stycken) och där är han, Anders. Så ja, för att summera ihop det hela. Jag begriper mig inte på internet. För det här är så ologiskt det bara kan bli.

Over and out!

God Jul 2018!

Två dagar före jul men ännu har inte julstämmningen infunnit sig.

Vi eldar adventsljus, vi dricker must och käkar skumma tomtar och pepparkakor. Vi har bakat saffransmuffins och annat julgodis.

Hyacinterna är utslagna, nästan överblommade faktiskt och Amaryllisen slog ut i dag. Vi har fixat alla paket efter 5 timmar på Väla idag och julmaten är snart kirrad. Åtminstone är lapp skriven på vad vi ska fixa imorgon. Det är till och med lite snö ute som kom i natt, men julkänsla? Nej! Den vill verkligen inte infinna sig. Kan det helt enekelt bero på att vi i år, för första gången sedan Hedenhös, inte har någon julgran? Kanske!

Jag antar att känslan kommer infinna sig när vi väl är hemma hos pappa på måndag i alla fall. Då vi är tillsammans och har det mysigt. Eller kanske redan imorgon kväll när vi ska spela bingolotto, också för första gången sedan Hedenhös. Håll tummerna för storvinst så är ni gulliga!

Jag vill i alla fall önska er alla en riktigt, riktigt god jul! 🎄🎅

 

Konsten att skrämma skiten ur någon!

Säg aldrig ”Tja ba!” bakom ryggen på en pappa som dammsuger eller vicka på tårna i en säng precis när katten hoppar upp. Båda handlingarna slutar med att man håller på att skrämma skiten ur dem.

I fredags var jag ute hos pappa en vända. Min bil har fortfarande problem med bromsen och Meg hade hittat en annan mekaniker som skulle titta på det. Efter att jag och meg hade varit och hämtat bilen igen så kör jag upp vid huset. Inne i deras sovrum håller pappa på att dammsuga. han tittar ut genom fönstret och jag tror då att han sett oss. Dumt, man ska aldrig ta något för givet eller tro så mycket. I alla fall, jag går in i huset och går in til honom i sovrummet och säger just; ”Tja ba!” Han gör en sällan skådad piruett och skickar iväg dammsugaren genom halva rummet. Sedan fick han sätta sig ner i en kvart för att lugna ner sig.

Det hade ju varit snyggt om jag hade tagit livet av honom, så här innan ju och allt, men han lever – för tillfället.

Vad det gälelr katten så skulle Säpo hoppa upp i sängen hos mig i morse, precis som han tar skuttet vickar jag till på tårna och katten som precis landar i sängen blis så satans rädd att han tar ännu ett jämfotahopp och trillar baklänges ner från sängen. Det går bra nu! Någon som behöver hjälp att skrämma någon? Jag ställer upp för en billig peng!

Det kan behövas nu när FK bråkar med läkaren. De är inte alls överens och nu hotar min handläggare på FK med att inte betala ut några pengar, i alla fall inte innan jul. Men vi är ju vana att leva på luft och vatten så det ordnar sig nog i år också. 😫

Någon undrade hur det går med boken, jo tack som frågar. Det går väl frammåt, om än väldigt långsamt. Jag har skrivit om hela början, flyttar på kapittel o.s.v. det som origianal var kapitel ett kommer mest troligen inte dyka upp förrän någonstans mellan kapitel tio och femton. Det är både svårare och roligare att försöka få ihop det än vad jag först trodde. Eller nej, jag visste det skulle bli knepigt, men inte riktigt så knepigt. Redan sju kapitel in i det hela oroar jag mig också för att jag inte ska kunna knyta ihop allt. Kapitlen är rätt korta, de ligger mellan 1600 och 3000 ord per styck. Men det är mest för att det ska komma ut kapitel lite mer frekvent än en gång om året. Ni hittar den alltså på wattpad. Några av er har redan hittat den trots att jag är anonym och inte gått ut med varken bokens eller mitt namn där. Duktigt gjort!

Om någon mer är intresserad så får ni höjta, annars kommer jag tala om det när den är färdig. Runt 2032 ungefär.

Ha nu en glad tredje advent! 🕯🕯🕯

Nu är det snart jul!

Varit en sväng hos läkaren idag. En hel jäkla vetenskap. Ja inte att gå till läkaren men att få läkare och FK att samarbeta. Slänger man sedan in AF i ekvationen också är det ju som bäddat för kaos. Behöver jag säga att min läkare är lite på krigsstigen just nu?

Jag blir fullkomligt tokig. Tre instanser som alla har olika regler och som sedan saka samarbeta. Det kan inte bli annat än soppa av alltihopa.

Jag hann inte mer än hem från läkaren så ringde FK upp mig och berättade att de fått in mitt läkarintyg och tyckte att jag skulle förklara mig varför läkaren skrivit så eftesom vi på det mötet vi haft med AF kommit fram till andra saker. Andra saker som de typ ”tvingade mig till”.

Jag bröt ihop var på tanten på FK blir förbannad på mig. Jag ringer i panik till VC för att försöka få en telefontid till läkaren, men hon är givetvis fullbokad så jag ber dem lämna ett meddelande. Efter ett par minuter ringer VC upp igen och talar om att min läkare fått meddelandet och att hon blivit arg och skulle jaga FK i frångan. Ca 20 minuter senare ringer min underbara läkare upp mig igen och berättar att hon nu pratat med FK och skrivit ett nytt läkarintyg och att hon nu hoppas att allt blivit rätt och att så som FK gjorde får de inte göra.

Nu ska vi bara se om AF också accepterar det hela. Jävla soppa så här innan jul!
Sedan kommer det till det stora problemet också att mina perioder jag skickar in till AF går från den 21:e till den 20:e och skickar jag in intyget den 20:e får jag inga pengar förrän nästa år. Skjut mig långsamt med en slö sked alltså!

Nu ska jag försöka släppa det för den här vecka i alla fall och försöka koncentrera mig på MIG!

Snart är det för övrigt tredje advent ocks och för första gången på ca hundra år så har jag ännu inte bakat varken lussekatter eller julgodis. Men en hel del pepparkakor och skumtomtar har vi ändå hunnit få i oss. Tack vare snälla Madde som fixade adventsfika till oss. Hon är verkligen min allra bästa ängel! 👼