Redan onsdag!

Men se där, då har vi kommit till halvlek även denna vecka. Är det inte fantastiskt?

Igår vaknade jag med sendrag i nacken och det hänger kvar lite även idag. Trots att jag masserat mig själv, gjort små fina rörelser, haft värme på o.s.v. Det är dock på bättringsvägen igen. WeeHoo!!

Alltså ursäkta mitt gnäll nu, men börjar inte ni också bli jäkligt trötta på kylan och snön? Eller är det bara jag som inte riktigt kan komma till freds med detta? Jag kan inte hjälpa det, jag vill helt enkelt inte ha mer av denna vara nu. Jag vill ha sol, snödroppar, nyckelpigor och ännu mera sol.

Sedan är jag så jämrans glad över hur allt löst sig med bil. Jag har varit så glad över Hoppsan och hon har varit en trogen vän som tagit mig från punkt A till punkt B, men hon uppfyllde inte riktigt de krav jag hade. Det vill säga: säkerhet och plats. Nu har jag äntligen det. En säker bil med gott om plats. En bil med dragkrok, central-/fjärrlås, fyra dörrar, stolsvärme samt krockkuddar. Ja, som ni märker har jag inte jättehöga krav egentligen. Men just dessa bitar har liksom känts som något jag verkligen, verkligen saknat.

Dragkroken för att kunna dra släp utan att behöva låna bil. Central-/fjärrlås för att slippa låsa varje dörr för sig. Fyra dörrar för att slippa hoppa in och ut ur bilen när passagerare ska åla sig in och ut, stolsvärme för att slippa frysa häcken av sig i denna kylan samt att den har krockkuddar på många, många fler platser än för endast föraren.

Bilen är inte ny, långt ifrån men hon är helt underbar. Hon går tyst, dörrarna stängs med ett mycket dovare ljud än någon annan bil jag haft, man hör musiken även bak då denna bil har 9 högtalare istället för 2 i den förra, hon går faktiskt relativt billigt med tanke på storlek och ålder, växellådan är mjuk och fin och hon fladdrar inte omkring på vägen när det blåser. Hon har sina hjul stadigt i marken.
Jag älskar den, det var kärlek från första ögonkastet och vet ni? Den blir billigare per månad också totalt sett än den förra. Jag kan faktiskt inte beskriva hur det känns. Äntligen, äntligen efter alla dessa år har jag fått min Volvo. Eller min och min. Jag får låna denna kärra helt enkelt.

Heart Heart Heart
wp-1453283470324.jpg
Sorry, för lite dålig bild, men hon är fotad genom ett immigt fönster.

Nu är dock den stora frågan. Vad ska hon heta?Namnen brukar bara falla över mig, men än så länge har inget bra dykt upp. För med tanke på vilken enastående familjemedlem detta är, så måste hon ju såklart ha ett man. Allt annat vore en skam.

Eländes elände…

wpid-20150530_085205.jpgBörjar morgonen med frukost i sängen med sonen bredvid mig och Vampire Diaries på tv:n. Ingen annan är vaken så vi passar på att snacka lite, bara han och jag. Myyys!

Enda smolket i bägaren… Min to go-mugg är i minsta laget. Någon som har koll på var man kan köpa lire större modeller som är snygga och till ett bra pris? Gärna i liknande modell som den på bilden.

wpid-20150526_152648.jpgIkväll blir det Pink Party på Väla med barnen och goda vänner. Årets artister är Annika Herlitz, Måns Zelmerlöw och Carola. Snacka om att dra ”vinstlotten” när de bokade in Måns i år.

I början fanns många biljetter kvar att lösa ut, sedan gick Måns och vann ESC och då jäklar tog biljetterna slut i ett nafs. 15000 biljetter är slut, så det lär nog bli trångt ikväll. Hoppas man ser nåt i alla fall.

Hade turen att få tag i gratisbiljetter, så barnen blev helt eld och lågor. Vi har aldrig gått innan så de ser fram mot det.

Får försöka fokusera på de potitiva stunderna i livet, för tyvärr lyckas allt bara bli mer och mer skit. Och mitt i all bedrövelse så lyckades jag köra på en hare på väg till jobbet i torsdags som slog sönder bilen för mig. EN HARE?! Höjden av otur eller? Orkade knapt reagera. Första tanken;  Fan,  jag orkar inte mer? Hur ska jag ta mig till jobbet? Köra barnen o.s.v. Sedan släppte jag det och började storböla över att haren dog och hur synd der var om den.

Fick köra av vägen för att se hur stor skadan var på bilen, ringa jobbet och säga att jag nog skulle bli lite sen och sedan försökte jag bara bortse från allt elände. Insåg där och då att det ändå kommer bli värre (det tar vi i ett annat inlägg) och att detta ändå bara var en sak till att lägga till handlingarna.

Fick iväg ett sms till Camilla för att beklaga mig lite och någon timme innan jag slutade svarade hon mig. Alltså vad skulle jag ta mig till utan henne?

wpid-screenshot_2015-05-28-07-52-29.pngwpid-screenshot_2015-05-28-07-51-58.png

Med Camillas hjälp lyckades vi plåstra om Hoppsan så att hon åtminstone går att köra (man får vara tacksam för det lilla) och skickade en bild till pappa som svarade något i still med; Snygg omplåstring, hon läker nog snart.

Det är ju tur vi är födda med sjuk humor i familjen i alla fall.

wpid-20150527_180809.jpgOvanpå allt detta så var jag inne på systemet igår för att köpa en present. Och för första gången någonsinn slapp jag visa leg. Happ! Bara att inse att förfallet är nära nu.

Hoppas ni andra har det bra i alla fall. Önskar er en go helg.

Heart  Heart  Heart

Den är för bred!

Vad härligt det är med för trånga garage. Vår nya bil är definitivt för bred för garaget. Den förra var bred men denna är bredare. Det är på sin höjd 3 cm på var sida om backspeglarna och det är inte helt lätt att få in den rakt. Inte med tanke på att den måste backas in och garagelängan mitt emot står så tajt på så att bilen kan knappt stå rak mellan garagelängorna. Inte helt lätt då. Det tog ett par minuter att få in den. När den väl stod i garaget kunde jag bara konstatera att jag inte kom ur bilen. Det var bara att börja om och försöka få bilen lite mer till höger så jag fick några ca till att öppna dörren på.

Det positiva är i alla fall att den har infällbar dragkrok så man kan backa in den en liten bit extra jämfört med den andra bilen. Det märks att garaget är byggt på 80-talet när alla bilar var lika stora som tändsticksaskar. Och tack och lov för backkameran. Oftast gillar jag dem inte, för jag tycker det är lättare att backa utan, men i detta fallet är den faktiskt guld värd.

I detta fallet är det synd att man inte är ett anorexioffer, för de kan ”möjligen” ta sig ut och in utan att leka cirkusartist. Nåja, nu står den där i alla fall och jag tänker inte göra om bravaden mer idag. Tyvärr måste jag ha ut bilen i morgon, för då ska jag åka och hämta T som kommer till HBG med bussen från GBG.

 

Hittat hem!

sharanDen är hemma nu, Vår Terminator! (Kallar den det eftersom ljusen ser ut som T-101’s ögon).
Eller egentligen är den inte hemma, för den fick följa med gubben till jobbet direkt efter den blev hämtad. Men nu är den vår. I 12 veckor har vi väntat, och väntat, och väntat lite till.

Helt plötsligt bara hände det.

Vi åkte på en roadtrip och helt plötsligt hade vi beställt en ny bil. Vet inte hur det gick till egentligen, men så är det ofta när vi gör något i den här familjen. Inte för att vi inte gillat vår gamla bil, vår lilla ”Buppen” som den kallats, men man måste ju förnya sig, våga testa något nytt. Nu testar vi en VW Sharan.
S-Maxen hade dragit iväg i mil och behövde servas för andra gången på ett år. Den hade dyr skatt och några smärre fel, som visserligen åtgärdades, men var återkommande och vi gav upp.

Dessutom fick vi en jäkligt bra deal så det var svårt att låta bli. Den här gången blev det en vit. Vi valde mellan det och svart, de var lika fina men den vita var ca 7000 kr billigare  och då blev det den.Vi valde istället att lägga de pengarna på två extra års nybilsgaranti. Valet var inte så svårt när man gillade båda färgerna.

Sedan gillade vi en del saker på Sharanen som S-Maxen inte har. T. ex.  att det finns luftventiler i tredje raden, bättre benutrymme i tredje raden (”riktiga” säten i normalhöjd), öppningsbart panoramatak och lite annat som bara designmässigt tilltalade oss. Jag önskade mig alltid en Golf när jag var liten, det blev det aldrig så nu blir det en större variant istället. Den har också luftutsug av varmluft. Så när bilen stått i solen hela dagen startar man bara kupévärmaren (jo ni läste rätt) och sätter den på kyla så kyler den ner bilen snabbt och smidigt. Underbart!

Detta är dessutom första gången vi beställer en bil som vi valt helt själva hur vi vill ha. Alla andra har antingen varit begagnade eller nya bilar som de haft i lager.
Kändes stort att få välja och vraka bland paketen. Helst skulle man ju vilja ha allt, men då hade man blivit fullkomligt ruinerad. En bil för en halv mille räcker gott och väl. Egentligen är det en aning dyrt, men vad fan! Man lever bara en gång. Detat blir även vår första automatare, så nu kallas maken för Gubbe(?). Förstår inte riktigt varför, det är ju ruggigt trevligt med automatare! Speciellt i stadstrafik.

Nu får ni hålla tummarna med oss att vi blir nöjda och inte saknar S-Maxen för mycket. För vi tyckte verkligen att det var en bra och kul bil. Mycket trevliga köregenskaper, bra ax och vanlig bilkänsla trots att de var sjusitsig.
Sharanen blir ju lite mer bussvariant men det gör inget. Den har så många andra fördelar. Som att man kan fälla även passagerarsätet fram = helt otroligt utrymme att lasta. Den har ju även skjutdörrar. Något som jag saknat på Forden.

Tyvärr kan jag inte ge er någon bild på den för tillfället. Ni vet, jag har ju ingen telefon som kan ta emot någon bild från maken. Men det kommer.