Dagens bästa besked!

Hon har kämpat, kämpat och kämpat. Många gånger har tårarna runnit och många samtal med skolan har det varit. Klasslärarna har slagit knut på sig själva för att nå fram till övriga lärare om anpassad läroplan, många gånger utan någon som helst respons. Men vi kom i mål, om än bara preliminärt men det är nära nu. I natt fick jag världens bästa sms från en väldigt glad dotter. Hon och kompisen hade suttit uppe för att kunna logga in direkt och se sina resultat av valen till gymnasiet. O valde att söka till åtta olika linjer för att vara på den säkra sidan med tanke på sin situation. Hon läser ju till exempel inte språk så hon har ju ett ämne mindre att räkna sina poäng på, glädjen när hon just nu är behörig till sitt förstahandsval! Det är obeskrivligt.

Jag väljer att utlämna vad hon sökt till då det ju ännu inte är hugget i sten!

 Heart  GRATTIS!!  Heart 

Vi blickar framåt istället för bakåt!

Förra helgen var vi i Oxie och spelade DM i innebandy. Eller vi och vi, grabbarna spelade och vi hejade. De har haft en jobbig säsong där de blev va med sin huvudmålvakt, haft många avhopp samt bytt tränare. Utöver detta så har Skånes innebandyförbund gått helt emot vissa saker som Sveriges innebandyförbund säger och klubben har gjort många skrivelser dig med klagomål på Skåne. Något som gjort att klubben hamnat i en situation där Skånes innebandyförbud hämnats även på lag som ej varit inblandade. En av sakerna som hände då är att lagen spelat i helt fel serie, vilket resulterat i att de denna säsong inte vunnit en enda match. Alldeles för hårt motstånd.

Något som nästan knäckt laget. Ingen optimal situation. Laget har försökt hålla humöret uppe men mycket av spelet har blivit lidande vilket är oerhört tragiskt då de egentligen inte är ett dåligt lag.

I alla fall, förra helgens DM skulle spelas och inga dispenser fanns. Alltså skulle laget återigen spela i en konstellation de inte är vana vid med nya 5or o.s..v

Det skulle spelas tre matcher på lördagen och beroende på hur det gick så skulle det spelas även på söndagen. Första matchen förlorade grabbarna. Lite deppigt men de är ju vana att förlora nu så de gick in med huvudet högt även i match nummer två. Även den slutade med förlust. Detta betydde i praktiken att det var slutspelat, hur det än gick i tredje matchen så fanns inget att göra, det skulle ändå inte bli något spel på söndagen.

Sista matchen spelades mot ett av Skånes bästa lag. Laget gick ut med inställningen att lattja och leka. Om det skulle bli något mål så, yay! men målet var bara att ha roligt. Något inte det andra laget uppskattade. Grabbarna i vårt lag körde ”Flest tunnlar viner” och vi fick se skön dans på planen. En spelare lyckades också missa bollen tre ggr i rad så de villade bort motståndarna helt och hållet. Från avbytarbänken hörde vi en spelare ropa på L att om han snodde bollen från motståndarna och ställde sig och kicka med den på klubbskaftet skulle han få en tjuga. Sagt och gjort, L gjorde detta och fick sin tjuga – mitt under spel.

De andra gjorde mål på mål och efter att de leder med 10 mål och det är 5 minuter kvar på matchen väljer de att sätta in sina yngre spelare, betydligt yngre än våra, för de är då helt säkra på vinst så de små kunde få spela. Dock är våra grabbar då lite mer på hugget med sitt lekande så de villar bort de små killarna och börjar skjuta mer på mål, då tar de andra timeout. Seriöst? De skulle vinna i vilket fall som helst, timeout? Nåja, de tog timeout och plockade bort de yngre spelarna igen.

Hela matchen var egentligen ett enda stort skämt och vi garvade som bara den på läktaren, vårt lags ena tränare låg ner i avbytarbåset och skattade åt våra killar. Det andra lagets tränare stirrade surt på oss. Det hela var så fjantigt att till och med domarna i stort sett slutade döma. Inte för att någon gjorde något de inte fick eller så, det blev helt enkelt inte seriöst spel bara. Roligaste matchen jag någonsin tittat på.

Nu håller vi tummarna till Mölndalskuppen, i alla fall för att någon match kan sluta i vinst och sedan kommer laget att försöka bygga upp sig till vad de en gång var inför nästa säsong. Jag håller tummarna att de lyckas. Sedan taggar vi sommar med mycket sol och värme för att snappa upp energi.

Min lilla innebandybrat!

14 år!

I tisdags fyllde denna ”lilla” herre hela 14 år. Förstår inte riktigt var tiden tog vägen, var är min lilla plutt? Tänk att han funnits i mitt liv så länge. Det är rätt galet när man tänker på det, för han kommer alltid vara min lilla envisa ettåring som grät hysteriskt för varje nej han fick. Han kommer alltid vara den lilla kille som sken upp som en sol varje gång han såg en boll och han kommer alltid vara den som avskyr att tvätta håret, även om det har ändrat sig med åren.

Idag älskar han kläder och innebandy. Båda sakerna är hans liv. Han vet vad han vill ha på sig och har ser till att det blir så. Han sparar sina pengar för att köpa det han vill ha och sätter sina mål för det. När jag säger att det är dags att köpa kläder och att han får handla för 1000 kr så skiter han högaktningsfullt i om han bara kan köpa en tröja, så länge det är tröjan han vill ha. Istället för att få flera plagg från andra märken. Det är liksom ingen idé att försöka, han använder det inte ändå. Han har hellre 4 tröjor i garderoben som han gillar, än 20 som han inte gillar. Kan i.o.f.s. förstå tankegången, men kan ändå hänga upp mig på det ibland.

Han fick lite pengar av en vän som han genast köpte en tröja för. Han hann inte ens hem från skolan innan den skulle inhandlas, snabbt skulle det gå. Ha ha!
De andra födelsedagspengarna som kom in använde han till att köpa ett nytt klubb-blad för. Det här med klubb-blad är tydligen också en viktig sak. Själv har jag inte en blekaste aning om vad han pratar om.

Tyvärr var jag på föräldramöte med innebandyn hela kvällen så vi kunde inte fira så mycket men en tårta hann jag slänga ihop i alla fall fall. En tårta han själv bestämde hur den skulle vara. Själv tyckte jag inte den blev så god, men vad sjutton, den blev i alla fall inte äcklig.

Eftersom vi inte hann fira så mycket så ska vi fira lite till imorgon eftermiddag, då kommer även Camilla med familj.

Ps till Madde: Tröjan på bilden är den han köpte för pengarna han fick. Han blev väldigt, väldigt glad

Det har visst varit påsk och påsklov!

Som sagt, det har varit påsklov i veckan och vi har hunnit med massor. Under tiden T var i Sydafrika så fick ju jag ett ryck och började riva tapeten på ovanvåningen. Jag kämpade som sjutton och rev, spacklade, rev lite till, spacklade ännu mer, målade och målade och nu är det snart klart. Fick påskpresent av pappa, pengar, och för dessa valde vi att köpa tapeter så vi kunde få lite snyggt.

Vi valde en tapet med blommor och fåglar till två olika fondväggar, resten av väggarna fick en enfärgad vit/grå tapet med glitter i. Jag har ju bara tapetserat en gång i mitt liv innan och jag har aldrig bredspacklat, men jävlar vad bra det blev om jag får säga det själv. Nu önskar jag att tomten kan komma med ett nytt golv också så vi snart kan få det färdigt. Bilder på allt kommer senare då hela hallen är emballerad med saker så det går inte att fota just nu, men en sneak peek kan ni få.

På denna bild är den ena fondväggen tapetserad och T står och skrapar av färg från fönstren, den väggen är bara spacklad, slipad och grundmålad.

Kan även visa er en bild på hur alla väggarna såg ut innan jag började riva tapeten. Det syns kanske lite dåligt men från början satt det en strukturtapet som när man river, bara river det översta lagret på. Tyvärr var den fruktansvärt dåligt uppsatt så när man rev så såg man alla bubblor. Den tapeten som blev kvar målade mitt ex rätt över, istället för att först göra ett bra underarbete så det har sett för jävligt ut. Ser ni, syns det på bilden?I alla fall så såg hela hallen upp samt hela trappen upp/ner ut såhär och jag tröttnade helt enkelt.. Det var nästan som en panik som växt inom mig och som sagt, för några veckor sedan fick jag helt enkelt nog.
I själva trappen har jag inte gjort något ännu då jag först måste bygga något att stå på för att kunna lösa det problemet så det får se ut som fasiken så länge.

Så tapetsera har vi gjort, vad har vi mer gjort, jo vi drog och badade en av dagarna när simhallen hade gratis inträde. Man får ju passa på! Det var faktiskt T som hittade den informationen och föreslog det så vi drog hastigt och lustigt iväg. Vi fick även med oss Arvid.

Vi har även hunnit med att ha både härlig vår samt vinter. Ena dagen varmt och strålande sol, nästa dag var det dags att ta fram skidorna igen. Tur att det inte blev liggande så länge och att det finns inomhusaktiviteter. Är så sabla trött på vinterväder nu.

I onsdags var vi äntligen och såg Ready Player One. (Varning för spoiler). Som vanligt har de tagit en sjukt bra story i en bok och totalt sågat den. Visst grundstoryn fanns där men i övrigt nästan ingenting. De hade ändrat tävlingsmomenten, de hade ändrat karaktärerna, vem som gjorde vad och vad som egentligen hände. Mystiken och känslan var borta. De hade tagit bort Z’s vilja att vara anonym, och Artys attityd. Hon förminskades återigen till en karaktär som behöver hjälp. Något hon inte behöver i boken. I boken är hon smart, arg och självgående till 110%. De har även förstört Z’s hjältestatus. Allt han gjorde och offrade för att vinna striden. Helt ändrat i filmen.

Förstå mig rätt, filmen var bra, jag gillade den. Men jag gillar inte när man tar en legendarisk story och gör det till något halvdant. Hade jag varit författare till denna bok  och sålt filmrättigheterna så hade jag gråtit blod över den bedrövliga tolkningen i filmen.Alltså Spielberg, kom igen du kan så mycket bättre. Du som är mästare på mystik, var tog den vägen? Lite mer feeling om jag får be.

I torsdag fick tonåringarna ännu en briljant idé. Busfabriken! Woohoo! Trodde lite att man släppt det konceptet när man i åldrarna 14 år, 16 år och 19 år. Så jämrans fel jag hade. Återigen fick vi med oss Arvid och drog iväg. Tre timmar lek och en halvtimme fika senare åkte vi trötta och glada hem igen.

I söndags Vvar L med Arvid och T var hemma hos Terese så jag och O fick ett ryck och drog på bio helt själva, bara hon och jag och det var så mysigt. (Måste säga att jag älskar gratisbio). Det var länge sedan bara hon och jag gjorde något tillsammans utan de andra så vi njöt i stora drag. Vi hade spanat in filmen Midnight Sun sedan innan och sagt att den verkade intressant då både hon och jag gillar att titta på ledsamma filmer, så den fick det bli.

 

Å, ledsamt blev det! Tror varenda människa i salongen grät. Den ena tjejen som satt bredvid mig grät så mycket att jag funderade på om jag skulle ge henne några servetter jag hade i fickan, men jag gjorde aldrig det då även jag och O grät som vattenfall och vi använde servetterna själva.Men hur var det nu? Det är tanken som räknas va? Ha ha!

I övrigt har vi inte gjort så mycket, mest slappat, precis som Säpo, den långa korven. För er som haft lov så hoppas jag att ni haft det bra, för er som har lov denna vecka så önskar jag er ett skönt lov!

 

 

Snart kan jag i alla fall köpa ett däck!

Från att det gått väldigt trögt med mina olika annonser på bland annat Blocket så rasslade det till idag. Blev av med både sommardäcken till Ka:n jag hade innan samt biljetter till Sci-Fi mässan i Malmö.

Inte för att jag blev rik på det hela men det var skönt att bli av med det i alla fall. I den här farten kan jag nog snart köpa i alla fall ETT nytt sommardäck till min bil, man får vara tacksam!

I övrigt har det gått i ett här idag. Jag har storstädat i T’s rum inför hennes hemkonst imorgon kväll. Efter att ha sovit i tält i ett naturreservat i tre veckor så misstänker jag starkt att hon saknar att sova i sin egen säng. Så den har jag bäddat rent. Jag har dammat, dammsugit och torkat golven inne hos henne. När jag var så upp i det så tog jag ett ryck i mitt eget sovrum också samt i hallen på ovanvåningen. (Där är ett totalt kaos, då jag fick ett ryck och skulle fixa lite där. Kommer ett annat inlägg om det senare).

Även hallen nere tog jag tag i samt att jag har tvättat 4 maskiner tvätt. Imorgon blir det nog en runda till tippen samt fortsätta städa i de övriga rummen. Renoveringen av L’s rum är i stort sett färdig men nu har han inga möbler så det ekar lite tomt där inne. Får ta en vända till IKEA och fixa lite. Vet att han kommer få bland annat pengar av både mormor och morfar. Något kommer det nog att räcka till hoppas jag.

19 år!

Idag, klockan 00.45, blir hon hela 19 år. Hur i hela fridens namn gick det till? Lika kallt, om inte kallare, i år som när du föddes. Då låg vi och frös i Ängelholm. Kallt som sjutton och snöhögar utanför. Vi har ingen snö här i år, men termometern visar -11° C med hänvisning till ”Känns som -20° C”.

Stort grattis i alla fall älskade dotter! Hoppas du blir nöjd med presenterna och tårtan ikväll. Snart åker du iväg på äventyr till varmare platser i tre veckor. Kan ju inte bli bättre födelsedagspresent.

Cake  Present

Vi är så logiska i den här familjen!

När dottern ringer från skolan och säger att hon glömt datorn och frågar om jag kan komma med den. Då tror man ju att det ska vara lätt att hitta den, men efter att ha letat i ca 10 minuter skickar jag ett sms och frågar var den är. – I tvättkorgen! Jo men visst! Jättelogiskt, varför tänkte jag inte på det?

Varför är det jobbigare att handla med tonåringar än småbarn?

Jag visste att det fanns en bra anledning att säga nej, men nu gjorde jag inte det. Jag åkte till Maxi, med dessa tre. Det borde jag inte ha gjort, det blev kaos. Varför har man alltid hoppet uppe om att ungarna ska gå fint och bara uppföra sig? Det var något de gjorde när de var tre år gamla. Då minsann skötte de dig exemplariskt, men någon stans på vägen hände tydligen något.

De två till vänster är de två skyldiga. Tjejen till höger och jag försökte bete oss som om vi inte kände de andra två.

Efter Maxi åkte vi till IKEA för att äta och köpa lampor, som de inte hade så det blev inga lampor. Väl inne på IKEA kämpade jag och O med att bli av med de andra. Efter många om och med hade vi lyckats skaka av oss dem. *Skrattar elakt skratt* I ca 15 minuter stod jag och O och smög på dem medan de rusade runt och letade efter oss. En gång trodde jag att de skulle se oss för jag skrattade så jag höll på att kissa på mig men vi klarade oss.

Nu när man tänker på det, undra vilka som var de mogna av oss egentligen? Nåja! Efter en stund slängde jag upp denna bilden på snap:

Svaret kom snabbt:

De är ju kreativa i sitt sökande i alla fall, oturligt för dem fanns jag inte med i sortimentet. Jag svarade då att vi såg dem och att de skulle sluta klänga på MALM-kartongerna och fick genast ett underbart svar från Arvid:

Till slut garvade vi så mycket att de två herrarna i yngre tonåren hittade oss och vi kunde återgå till bilen och åka hem igen.

Nu har jag precis fixat Lokes nya mobil, som mamma var snäll och hjälpte oss med, och det var ju inte riktigt så enkelt som Apple vill påstå. ”Koppla in och godkänn synkronisering från ditt konto”. Absolut Apple, absolut! Jag kopplade in och datorn talar genast om att iTunes måste uppdateras, sedan hade jag fel lösenord till Apple-ID påstod den. Det gick att logga in på datorn. Var tvungen att göra ett nytt lösen och då skickades aktiveringskoden till den gamla enheten – som inte fungerar. Happ!

Började leta på Apples hemsida om hur jag skulle göra och till slut hittade jag att jag kunde ringa och få en kod. Det fungerade alldeles utmärkt. Telefonen synkade sig och sedan ingen och igen och igen och… 4 ggr skulle den göra detta och trots att jag valde senaste säkerhetskopian påstod den att jag hade en nyare (Det fanns det ju inte, den bara påstod det) och ville installera den istället. Jag valde nej, telefonen sket i det och valde den den ville ha i alla fall för att sedan tala om att filen inte fanns. SA JU  DET! Ville jag skrika men det gjorde jag inte.

40 minuter senare kunde jag lämna telefonen till sonen som var helt överlycklig. Nu ska jag bara komma på hur sjutton man fick in bank ID igen så att han kan komma åt banken och swish, men det får jag göra senare. Är så trött på tekniska prylar nu.

Nu ska jag hänga lite tvätt och försöka organisera in oss inför julfirandet istället. Ting tjing på er!

Lite mixade budskap!

Sonen har spärrat av sitt rum med Polisband. Vilket brott som är begånget där inne låter jag dock vara osagt. Dottern kör lite mer på stuket att det är en farlig plats, men jag vet inte hur mycket jag ska tro på det när upphängningen är i form av en rosett. Är det för att förvilla tro?

Äppelskrutt i ordets rätta bemärkelse.

Så där ja! Då har denna lilla manick också gått och dött.  R.I.P.
Hur är det ens möjligt? Vem är det som lagt en förbannelse över alla våra tekniska saker?
I måndags fungerade telefonen, inte helt perfekt kanske eftersom den envisats med att stänga av sig trots att batteriet haft ca 40-30% kvar men den har ändå hängt med. I tisdags morse när L kom ner så visar han att den inte går att starta och den går inte att ladda. FAN!

Tog med mig telefonen in till mobilkliniken i HBG för att få ett utlåtande om det möjligen var batteriet som lagt av helt eller om det var något. Tänkte att 195 kr i felsökningsavgift kunde den ju vara värd. De gjorde en diagnos på den och kunde konstatera att batteriet var helt slut. Byte av batteri = 495 kr, som tur var så drog de då av felsökningsavgiften så den behövde jag inte betala. Jippi! Blev glad i alla fall att den gick att laga då det är bindningstid kvar på den tills i vår och innan den gått ut kan jag inte göra någonting. L blev glad att den gick att laga eftersom han trots allt gillar sin telefon fast det är en gammal modell.

Telefonen fungerade felfritt i nästan precis ett dygn innan samma fel återkom. Tillbaka in till mobilkliniken igen efter att ha skrivit till dem. Denna gång körde de en djupdiagnos på en timme, sedan kom domen, det fanns inget att göra. Ett kretskort har en kortslutning så varje gång man sätter i ett nytt batteri drar den slut batteriet på nolltid och sedan kortsluter det. Vilket i praktiken betyder, använd den som mordvapen, brevpress, kör kast med liten telefon, kasta macka med den, lägga unerd ett bordsben som är ojämnt eller möjligen rama in den och titta på den och begrundas över, som de sa, detta väldigt märkliga fel.

Som tur var så satte de tillbaka mitt gamla batteri i den och jag fick pengarna tillbaka för batteriet jag köpt eftersom det inte var det som var felet. Det tackar jag för i alla fall! Men nu är vi ju en telefon kort och det kan ju ställa till det lite i vardagen. Ja, ja det får lösa sig på något vis, det finns värre saker att hänga upp sig på. En 6 år gammal Samsung med krossad skärm får ta plats som stand in så länge. Men visst är det märkligt att allt man äger faller i bitar samtidigt?

Hade detta nu varit en Samsung (Som sonen inte vill ha och vad är jag för mamma att tvinga honom om han gillar äppelskrutt bättre?) så hade det varit två års garanti på den och jag hade kunnat skicka in den för lagning/byte då telefonen bara är ca 1.5 år gammal. Men nu är det ju ett halvätet äpple och se dessa telefoner har bara ett års garanti. Fantastiskt, eller hur?

Sonen tog det i alla fall som en man. Jag trodde att han skulle bli väldigt besviken, och visst blev han ledsen, han har varit så rädd om den och verkligen tagit hand om den, men han förstod att jag inte kunde fixa en ny precis igår och inte i dag heller. Han blev bara lättad över att vi hade den gamla telefonen liggande så att han i alla fall kan ringa. Jag blev nästan mer ledsen än han eftersom jag vet att han tagit hand om den och för att jag vet att han egentligen vill ha en nyare. Det var dagens I-lands problem!